Från jorden ser månen ut att ha olika skepnader beroende på vilken tid av månaden det är. Dessa kallas för månens faser och har alla olika namn. De vanligaste av månens faser är nymåne, halvmåne respektive fullmåne.

Anledningen till månens faser är att solen belyser månen på olika sidor. Eftersom vi enbart ser samma sida av månen hela tiden upplever vi månens faser. Det tar 29,5 dygn för solen att varva månen. Månens faser skiljer sig åt beroende på var i denna period solen befinner sig i förhållande till månen.

I den fas då månen enbart är en tunn skära, när den är ny, är den lite efter solen i deras för flyttning mot väst. I detta fall går solen ner strax innan månen under kvällen. Då syns enbart månen under en kort stund. Solen kommer under morgonen gå före. Den lyser då upp himlen så pass mycket att månen knappt kommer synas.

Ju längre månen är efter solen i dess bana, desto mer solljus kommer falla på den del vi kan se av månen. Månens och solens positioner kommer därmed att göra så att månen syns allt längre på himlen under denna period innan den går ner. Det tar en vecka för månen att gå från nymåne till halvmåne. Efter lite mer än två veckor är det fullmåne.

Solen och månen kan inte komma längre från varandra än de befinner sig när det är fullmåne. När det är fullmåne befinner sig jorden mitt emellan solen och månen. Under tiden solen och månen ligger i en rät linje på varsin sida jorden är månen uppe hela natten. Det tar sedan ytterligare en vecka efter att det varit fullmåne tills det åter är halvmåne. Processen är nu helt omvänd.

Månen ser olika ut beroende på var vi befinner oss på jordklotet. I Sverige ser månen ut som ett komma tecken när den är ny. För att komma ihåg det kan man säga att månen är kommande. När den är avtagande ser den ut som den båge som finns på ett litet a. Om du befinner dig på det södra halvklotet kommer månen se bakvänd ut jämfört med vad den gör i Sverige. I och med att månen ser annorlunda ut på södra halvklotet benämns de även annorlunda. När spetsarna pekar uppåt kallas den för att den är i vagga, medan den kallas brygga när spetsarna är nedåt.

Månen har utan tvekan påverkat hur långa månaderna är. Dock stämmer antalet dagar inte helt med månens faser, då månaderna i så fall skulle varit 29,5 dagar långa. För att årets rytm ska vara naturlig har man därför utökat månaderna.

Det finns dock kalendrar som fortfarande styrs av månen. I de muslimska och judiska kalendrarna börjar en ny månad vid det tillfälle man först ser månskäran efter nymåne. Muslimska kalendern består av tolv månperioder på ett år och är därför 11 dygn kortare än den kalender vi använder oss av. När det har gått 33 år för oss är den muslimska kalendern i ungefärlig fas med den gregorianska kalendern. Eftersom den judiska kalendern har en skottmånad sju gånger under en nittonårsperiod är deras kalender alltid i ungefärlig fas med den gregorianska kalendern.

Se även

• Månens alla faser under året