Månader

Månad

För det mesta görs en indelning av året i tolv delar, i vissa fall tretton. En sådan indelning benämns som en månad. En månad är en ungefärlig tid det tar för månen att ta sig ett varv runt jorden, därav har perioden fått sitt namn. Periodens längd är den tid som förlöper från en fullmåne till nästa.

Det finns en rad olika sätt att räkna ut hur lång en månad är. En synodisk månad är 29,5306 lång och räknas mellan två referenspunkter vid sidan om intervallet mellan två månfaser. De andra sätten att benämna en månad är siderisk, anomalistisk, tropisk samt drakmånad. Alla dessa har olika referenspunkter men är dryga 27 dygn långa.

De namn vi använder för respektive månad i Sverige har sin grund i Latin och stämmer inte alls överens med de namn vi använde förr i tiden. Namnen för respektive månad har alla olika betydelser. En stor del av namnen på respektive månad är relaterade till någon form av gud eller gudinna.

Genom historien har det i en rad olika samhällen varit av stor vikt att kunna förutsäga hur månen rör sig i tiden. De månkalendrar som finns är baserade på denna princip. Det har funnits flera olika kalendrar under historien. Anledningen till detta är att det inte är möjligt att dela ett månvarv jämt i ett solår.

I de kalendrar där månen i stort sätt är obetydlig delar man inte alls in året i begreppet månad. Det förekommer bland annat inte någon månad i aztekkalendern eller i den mesoamerikanska mayakalendern.
Inga garantier lämnas för korrektheten i innehållet. Vi är tacksam för alla påpekanden om
konstigheter eller felaktigheter i artiklarna. Skicka Era förslag, kommentarer, funderingar,
rättningar eller andra synpunkter till oss via vårt kontakta oss formulär.