Kalender ordbok

Gregorianska kalendern

Den gregorianska kalendern kallas även för Nya stilen. Majoriteten av jordens länder använder idag den gregorianska kalendern, vilken antogs den 24 februari år 1582 av Påven Gregorius XIII. Det dröjde dock ända till 1750-talet innan den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Anledningen till att det tog så lång tid var religionsgrundad. Det protestantiska Sverige ville inte ha en kalender som införts av katolikernas högste företrädare.

Istället för den gregorianska kalendern föreslog Anders Spole, en astronomiprofessor, att man från år 1700 skulle införa en liknande ändring. Man skulle då utgå från midvintersolståndet, vilket infaller 10 dagar innan nyår. Detta förslag nekades dock av Sverige. Eftersom alla länder inte införde den gregorianska kalendern samtidigt förekom det två olika kalendrar i västvärlden under flera år.

I den gregorianska kalendern är sekelskiftena inte skottår, såvida de inte är jämnt delbara med 400. I övrigt är resterande år som är jämnt delbart med 4 skottår. Med utgång från skottåren har ett år i genomsnitt 365,2425 dygn. Detta innebär att tideräkningen felar ett dygn på drygt 3 000 år, så länge jordrotationen inte förändras.

Den gregorianska kalendern utgår från det år man tror Jesus föddes. Efter Kristus respektive Före Kristus, eller vår tideräkning respektive före vår tideräkning, används för att förtydliga vilket årtal som avses i historien. Man tror dock att det räknats fel och att Jesus egentligen föddes sju till fyra år f.Kr.

Denna felberäkning kom man fram till när Påven år 525 gav en abbot i uppdrag att precisera vilken tid kristen påsk infaller. Specifikationen skulle göras utan att relatera årtalet till när en särskild regent tillträdde sin tron. Man hade försökt bestämma när påsken skulle infalla redan 200 år tidigare. Då kom man fram till att den skulle infalla "första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen". I vissa fall fungerar inte denna regel. Det har då bestämts att Påven bestämmer när påsken ska infalla.

Enligt den gregorianska kalendern innehåller det första århundradet Efter Kristus år 1 till år 100. Andra århundradet innefattar således åren 101 till 200. Det samma gäller århundradena Före Kristus, när man räknar bakåt i tiden. Av praktiska skäl har vi numera ändrat hur vi räknar. Alla år som börjar på samma siffra tillhör ett specifikt århundrade. Detta betyder därmed att det första århundradet enbart innehåller 99 år.
Inga garantier lämnas för korrektheten i innehållet. Vi är tacksam för alla påpekanden om
konstigheter eller felaktigheter i artiklarna. Skicka Era förslag, kommentarer, funderingar,
rättningar eller andra synpunkter till oss via vårt kontakta oss formulär.